torsdag 18 december 2008

Hon är hemma igen.

Nu ska ni få höra... Efter många timmars oro så är Liza hemma igen.

Peter och Tyson var ute och letade tidigare under kvällen och runt 20:30 gick jag och mamma till återvinningsstationen här intill och slängde skräp, sen letade vi efter Liza. Det blåste mycket och äckliga snöblandade regndroppar gjorde att man mot slutet höll på att frysa ihjäl. Lyste med ficklampa i mörkret. Ropade. Men ingen katt. Efter ungefär en halvtimme gav vi upp och tänkte att det var lika bra att gå hem och vänta. När jag kommer utanför vår uppfart slänger jag ett öga in i Saaben och där såg det ena nackstödet så konstigt ut. Jag lyste in med ficklampan och möttes av två gula ögon!! Älskade lilla katten... Ändå hade jag kollat i bilen (dock ej så noga) när jag gått förbi tidigare. Helt obemärkt måste hon ha smugit sig in när jag och Robin kom tillbaka efter dagis & en sväng till affären... Så hon har nog suttit där sen iallafall 13:30 nån gång...

Gud så skönt ändå! Det har varit många scenarion som flashat framför ögonen under den här dagen... Tur i oturen då så var hon instängd i bilen. Just här utanför. Och hon har haft det både varmt och torrt. Det har inte gått någon nöd på henne alls. Hon verkade helt ärligt inte ha särskilt bråttom därifrån heller. Hon höll nämligen fast sig när jag skulle lyfta ut henne :P Och annars så är Liza en ganska pratig katt på så vis att hon liksom "hälsar" när hon kommer in eller skriker utanför om man inte kommer och öppnar direkt, men nu sa hon ingenting när jag öppnade bildörren. Jag hade nästan trott att hon skulle "klaga" lite. Hon bara satt där och blinkade med ögonen så där gott som bara katter kan...

Jaa ni...

2 kommentarer:

MammaSusan sa...

Härligt att hon inte var längre bort än så =)...

& ja du var en av alla misstänkta besökare i min blogg :-)

Marie sa...

Sicken katt till att hoppa in där frivilligt då *s* och tur att det inte var nåt värre som hade hänt.