Vård av barn.

Då har man redan påbörjat tredje veckan tillbaka i arbetslivet. Och det känns så gôtt fortfarande! Helt otroligt. Vi får väl se hur länge det dröjer innan man tröttnar. Vi har iof massor att göra och det kommer bli lite övertid ibland, men det känns också helt okej. Igår jobbade vi över en halvtimme och på torsdag hade vi planerat att jobba ett par timmar extra, eftersom vi vanligtvis slutar tidigare på torsdagar och är man ändå där så kan man fortsätta en stund till. Men nu blir det ändå inte så den här veckan... Linus är nämligen magsjuk =/ De ringde från dagis runt 11:30 idag och bad mig hämta honom. Jag kom väl dit runt 12:30 (jag var ju tvungen att göra klart lägenheten jag var i, åka till Edsholm så vi kunde hämta arbetskompisens bil och sen till Karlberg för att hämta min egen bil och lämna över arbetsbilen till min arbetskamrat).

Det huserar tydligen magsjuka på alla avdelningar på Linus dagis, så det var väl bara en tidsfråga. Nu får vi bara hålla tummarna för att det är någon mild form han fått och inte behöver spy som många tydligen också gjort. Och att han inte smittar oss andra i familjen. Det är ju inte fel om man slipper undan...

Det verkar iallafall ganska lugnt än så länge. Han har inte gjort ifrån sig sen typ 16-tiden nu och vi ska hoppas att han får fortsätta sova gott i natt. Stackarn...

Hur som helst så blir vi hemma resten av veckan, så han får vila upp sig (han är ju förkyld med) och inte behöver vara med och föra smittan vidare ytterligare om det skulle vara så.

Nästa vecka hoppas jag vi är "fit for fight" igen och jag kan jobba på =)

Gôbbens å Freddas band: InMeHead

Erotikparty.

Igår var det dags för novembers tjejträff, vilken bestod i först ett erotikhomeparty med Husmusen AB hemma hos Anna S och sedan mat på restaurang Tempel i stan.

Det var både trevligt och roligt och det blev en del ordentliga skratt under kvällen. Det enda som var synd var att säljaren vi hade inte alls var så där käck och engagerad som man kan tycka att en säljare ska vara när hon säljer produkter av det här slaget. Hon var ganska stel och skickade mest runt sakerna ganska snabbt utan att säga särskilt mycket om dem. Tror det var klart på en timme, och vi hade nog räknat med två... Men men, turligt nog så hade vi den rätta stämningen i gänget så roligt blev det iallafall :P

Handlade gjorde jag också, men någon atrapp införskaffades inte för min del ;)

Det blev:

~2 par snygga trosor

~En sorts hygiengrej (bra beskrivning va) som man kunde ha till allt möjligt såsom t.ex. att descinficera rakhyvlar och annat för att slippa röda prickar vid rakning (eller att ha på toastolen om man vill det osv)

~En olja som man också kunde ha till diverse saker som till exempel glidmedel eller smörja sina tatueringar med för att få en ny fin lyster på dem.

Sen hade vi bokat bord på Tempel då som sagt till klockan 21 och där åt jag en underbart god oxfilé som bara smälte i munnen. Gôtt dä! Och även där hade vi både trevligt och roligt, så klockan gick snabbt fram till att vi begav oss hemåt runt tolvtiden.

För övrigt så var det hemskt kallt och blåsigt, så vi bestämde att nästa gång vi ska gå ut på nånting i stan en kväll så ska det vara sommar! ;)

Necrophilia.

Necrophilia (Live) av InMeHead.

Lust and sin.

Liveinspelning av Lust and sin, skriven för några veckor sen, av InMeHead.

Utväxt.

Idag fick jag äntligen prata med Robins läkare om hans röntgensvar och om remissen vi fått till ortopeden i Karlstad. Telefontiden jag hade var ju egentligen i måndags, men när han ringde var jag på jobbet på vårt kontor ute på Edsholm och där är ju mottagningen urusel. Så först hackade det bara och sen bröts det helt och hållet. Det enda han hann få fram var att röntgen bekräftade det vi trodde. Jag ringde upp vårdcentralen och fick prata med en sköterska som pratade med läkaren och sen ringde upp mig igen:

-Ja, han sa att jag kunde ringa, för provsvaren var bara bra. Han hade väl tagit skrap på nån hudförändring va?

-Eh, nej... Han har röntgats för en knöl inne i benet?

-Okej, det var iallafall inget att oroa sig över. Men om du ville prata mer med läkaren så kan jag be honom ringa upp dig igen sa han.

-Ja, det vill jag.

Ungefär så där. Sen gick dagarna och han ringde aldrig, så igår ringde jag upp dem igen och bad att få en ny telefontid, antingen som idag eftermiddag eller imorgon, då jag med all säkerhet skulle vara hemma istället för ute på Edsholm.

Och idag ringde han då mellan 16-17 som jag blivit lovad.

Robins knöl inne i benet var som misstänkt en utväxt på skelettet och består alltså av ben. Minns inte vad läkaren kallade den, men det var iallafall något godartat och han räknade inte med att den skulle växa eller något sådant (även om det finns en liten risk att den gör det). Och remissen till ortopeden hade skickats för att de vill vara så grundliga som möjligt ändå, med tanke på Robins ringa ålder. Ortopeden skulle också titta på röntgenbilderna och sen vill de väl så klart undersöka Robin lite själva med, plus att de vill se lite hur han rör sig och så där. Men det fanns ingen som helst anledning till oro iallafall sa han och det känns ju skönt =)

Nu ska vi väl bara vänta och se när tiden för besöket kan komma då. Remissen var utskriven den 16/11 och sen kommer tiden inom 12 veckor. Det blir när det blir.

Känns bra nu iaf. Dels för att ha fått bekräftat att det är ofarligt och dels för att det kommer att kollas upp extra för säkerhets skull. Inget får ju hända min Obi!

Våra vardagar.

Det har inte blivit så mycket bloggat de senaste dagarna, och det beror mest på att jag 1. jobbat och 2. somnat ganska tidigt flera kvällar. Igår somnade jag återigen med kläderna på. Det verkar bli nån dålig vana att inte orka hålla sig vaken efter att ha nattat Linusen. Jag blir så dåsig själv med direkt. Så ser jag lite på tv och sen är det kört en stund senare.

Nu har jag redan gjort 2 arbetsveckor och det känns faktiskt jättebra fortfarande. Visst är det rörigt och dant på jobbet, men det är som det är. Jag tycker att det är skönt att vara tillbaka ändå hur det än är. Skönt med vardag och rutin, och skönt att få rå sig själv lite liksom. Bara en sån sak som att få sitta och äta sin lunch i fred är riktigt härligt när man är småbarnsförälder ;)

Och det är roligt att få träffa alla olika människor igen, både personal och kunder. Igår var vi hos en tant som jag faktiskt tänkt på och inte träffat sen jag slutade i hemtjänsten för snart 2 år sen. Och hon är egentligen bara ett exempel på flera som varit roliga att återse och så har vi ju även en hel del nya kunder under tiden jag varit borta, och många av dem som det kommer att bli en trevlig vana att få gå till =)

För Linus går det bara bra på dagis. En del morgnar har han blivit lite ledsen när jag lämnat honom, men det har gått över snabbt och jag har sett redan när jag går förbi fönstret att han är nöjd igen, så det känns bra. Han äter och sover på madrass och sitter på sin plats (fotbollen) på samlingen och är intresserad. Allt verkar bara bra =)

För Robin går det självklart också bra. Han är ju så nöjd nu när han får äta alla 3 målen på dagis och vara där länge. Men han är trött på eftermiddagarna. Det tar på honom att hålla igång hela dagen. Men så länge han ändå är nöjd så känns det ju bra.

Och det är så skönt att vi har våra lediga fredagar! Det är JAG så nöjd över =) Och jag tror att det är skönt för barnen med faktiskt.

Bad things...

Den här låten är soundtrack till serien True Blood, vilken jag aldrig själv sett, men jag har förälskat mig något så otroligt i låten. Älskar den!

Om barnen & sånt.

Fredag kväll. Barnen sover och jag har precis krupit i säng. Gôtt dä!

Idag har vi varit lediga eftersom jag bara jobbar måndag till torsdag. Det var skönt att inte behöva gå upp riktigt så tidigt som under resten av veckan och att inte behöva göra oss i ordning på direkten för att sticka iväg (även om det ändå gått otroligt bra för oss ganska ovana).

Under dagen sen har vi inte gjort nånting alls typ. Sen stack jag & barnen till affären runt 15-tiden. Efter tacos följde jag Robin till sin mormor närmare 17:30. Han sa tidigare idag att "Idag vill jag faktiskt gå till mormor. Jag saknar henne gôrmycket!" så jag fick skicka sms till henne på jobbet och fråga, och det var ju så klart inga problem =) Så ikväll har han varit där och myst.

Igår var jag & Robin på kalas i badhuset. Det var dagiskompisen Eriks tur att fylla 5 år den här gången. Det var roligt för Robin som är som värsta fisken så klart ;) När vi kom hem typ 19:45 var han helt slut, men vi stannade ändå uppe ett tag för att han ville äta lite av sin godispåse han fått och så läste vi senaste Bamse-tidningen som vi inte hunnit med än. Linus sov ju och Peter åkte iväg till Fredda en timme så jag och Robin hade tid att bara vara tillsammans. Tror vi uppskattade det lika mycket båda två. Tror han kom i säng runt 21 och då hade jag fått bära honom ner för att han var så sliten plutten =)

Och så övrigt:

Hittade ett oöppnat brev bland posten idag (dock inte så gammalt för det var skrivet i tisdags) där det stod att Robin fått en remiss till ortopeden i Karlstad... Undrar varför? Röntgensvaret hade ju bedömts som ofarligt, men det måste ju ändå vara något mer de vill kolla upp då. Är säkert inget större, men man kan ju ändå inte låta bli att bli lite nervös. Tur att jag har en telefontid med Robins läkare på måndag! Det här visste vi ju inget om.

Jaja...

Jo, jag måste ju få dela med mig av en kommentar från dagisfröken Marie (egentligen elev) också som vi fick när vi hämtade Linus igår och pratade lite: "Det är så roligt med honom, för han är så redig för att vara så liten!"

Man blir ju inte lite glad av att höra sånt. Och jag är så stolt över båda mina barn eftersom de båda har varit så duktiga och tidiga med olika saker. Hur det kan komma sig att de blev sådana är ju ett mysterium, men desto mer anledning att vara stolt kanske ;) Underbara barn!!

Tröttis.

Ligger i sängen och kikar på "Välkommen åter" på TV4. Sen hade jag tänkt mig att försöka somna faktiskt. Jag är hur trött som helst. Det märks verkligen att man varit uppe tidigt i några dagar nu och att jag inte fått sova förmiddag tillsammans med Linusen som blivit en vana de senaste månaderna annars... ;)

Men det är skönt att ha kommit igång med jobbandet igen. Jobbigt med tröttheten, men skönt annars. Vardagar och helger kommer skilja sig lite mer från varandra och det blir mer rutin. Och att jobba är ju rena semestern jämfört med att vara mammaledig :P

Det har faktiskt varit roligt att vara tillbaka på jobbet de här dagarna med. Kanske inte så mycket för själva städningen, men att träffa folket (både personal & kunder) och vara hemifrån och se "något annat" har varit kul.

Jag har egentligen inte så mycket att säga just nu. Eller rättare sagt; jag orkar inte... =)

Zzzzzzz.......

Tattoo of Love.

Upptäckte att Robin ritat sig själv på ena knät i morse, ganska stort och med flera olika pennor.

-Men har du ritat på dig?!

-Det är en kärlekstatuering! För att jag älskar DIG!

Jaha, vad säger man? Jag kunde bara säga typ "Naaaaw, jag älskar dig med!" och sen lät jag det vara. Han vet vilka knappar han ska trycka på ;) Goding!

Fars Dag.

Idag är det fars dag. Robin ritade en (jättefin) teckning till Peter i morse som han fick när han vaknade. Det var allt, eftersom han nyss köpt sig en akustisk bas som går som både fars dags-present och födelsedagspresent. Och ett grattis fick han ju med ;)

Idag har vi:

• ätit middag hos svärföräldrarna
• varit på 4-årskalas hos söta Saga som fyller år imorgon
• fikat hos pappa

Annars då?

• Jo, Robin har en lös tand. Hans tredje. De första två tappades i maj nån gång.
• Linus börjar bli förkyld, antagligen pga alla dagisbaciller han fått under veckan.
• Jag börjar jobba imorgon efter 1 år och 4 månader (typ) som mammaledig.

Så är det.

Sista inskolningsdagen.

Idag är det Linus femte och sista inskolningsdag på dagis. Det hade gått jättebra hela tiden han var där igår och precis som igår lämnade jag honom utan problem idag med. Det var lite mer att han ville att jag skulle hålla honom när vi sa hejdå istället för fröken Ingela, men det var ändå inga problem att lämna över honom till henne sen och låta henne ta med honom in. Han är så duktig!

På dagis har barnen symboler bredvid sina namn eftersom de inte kan läsa än. Linus har en fotboll och detta lärde han sig nog redan den 3:e inskolningsdagen! Det finns en vid kläderna i korridoren, en på samlingsplatsen på golvet i lekrummet och en vid hans handduk där de tvättar sig. Visst har jag visat honom en del gånger, men jag tycker ändå att det är snabbt inlärt. Nu säger han även nånting i stil med "fobo" och pekar på sin plats när vi kommer dit.

Man blir allt lite stolt över ungen =)

Och jag är fortfarande i chock efter den här veckan. Jag har verkligen blivit positivt överraskad. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle gå SÅ HÄR bra!

♥ ♥ ♥

Chocktillstånd.

Är ganska nyss hemkommen efter att ha lämnat Linus på dagis och jag är i ett smärre chocktillstånd just nu. Jag hann inte riktigt fatta vad som hände (och säkert inte han heller). Vi kom dit, jag klädde av honom i korridoren och sen kom fröken Anki och lyfte upp honom på armen. Han satt där så nöjd och utan protester och så sa Anki ungefär att "nu ska vi säga hejdå till mamma, för mamma ska jobba". Jag satte på mig mina skor igen som jag tagit av mig och vinkade och sa "Hejdå Linusen, mamma kommer sen". Linus bara tittade på mig, men såg varken ledsen eller orolig ut. Och så gick de in och jag gick därifrån.

Vad hände? Var detta verkligen min mammiga trollunge som jag lämnade där? Jag lyssnade så mycket jag kunde när jag gick därifrån, men inte minsta pip hörde jag.

Plötsligt så satt jag bara i bilen på väg hem och nu sitter jag då här, lite chockad och fattar ingenting... :P Visst är det skönt att det gick så bra, men det känns allt lite konstigt med. Men mest skönt.

Så om det fortsätter gå så här bra så ska jag hämta honom igen klockan 12. Annars skulle de ringa efter mig.

Nu vill jag bara att klockan ska gå så att jag får hämta honom igen och få veta hur dagen har rullat på för godingen...

Och så hoppas vi att det inte var ett dåligt tecken att denna låt spelades på radio när jag åkte hem... (I see a bad moon rising, I see TROUBLE on the way...) Hrm... ;)

Röntgensvar.

Idag är det två veckor sedan jag och Robin var iväg till Säffle och fick hans ben röntgat. Ungefär en vecka skulle det ta med svaret sa de, men inget svar kom förra veckan. Idag tröttnade jag på att vänta och ringde upp vår vårdcentral för att höra mig för själv om var svaret kunde ha blivit av. Det visade sig att Robins doktor var sjuk just nu, men hon jag pratade med kikade lite snabbt i datorn och hittade att den som bedömt röntgen iallafall inte bedömt det som något farligt. Gud så skönt!

För att få reda på lite mer exakt vad det är och så där, så fick jag en telefontid den 22/11 som läkaren ringer upp mig på och pratar lite mer ingående. Blir bra det.

Nu behöver man inte oroa sig mer för det iallafall =)

Inskolning, dag 3.

Så var vi hemma igen efter den tredje dagens inskolning.

Idag har det gått om än ännu bättre än de två första dagarna, fast de var riktigt bra med. Idag blev Linus klädd och tagen med ut av en fröken utan min inblandning. Jag satt i lekrummet och Linus gick till fröken Eva i köket. De grejade med något där tillsammans och sen kom hon och sa att hon skulle prova att göra honom i ordning och gå ut, så kunde jag kommer efter sen. Jag satt och lyssnade spänt när hon klädde honom i korridoren, men hörde inget gnäll alls. Sen såg jag dem i fönstret när de gick ut, fröken med Linus i ena handen och en annan liten tjej i andra. Han såg så nöjd ut fast han ramlade och halkade i snön flera gånger ;) Sen gick de ut från sin lilla gård och vidare ut på någon av de större och jag såg dem inte mer. En annan fröken sa att det gick så bra och det var helt okej om jag stannade inne, så det gjorde jag. Efter 20-30 minuter kom de tillbaka och han var lika glad. Eva sa att han haft jätteroligt och var så nöjd med att titta ut över de andra barnen.

Det känns så himla bra! Han måste verkligen känna sig trygg med fröknarna redan och det är så skönt för mig att se som inte alls trodde att det skulle bli så här "lätt".

Nu får vi se hur det blir imorgon då, när jag bara ska dit och lämna av honom i korridoren. Det kan ju hända blir lite svårare ändå, just för att vi kommer att säga "hejdå" och jag ska gå iväg så att han ser det. Idag tänkte han nog inte på att jag satt där inne, eftersom han gått ifrån mig självmant innan och inte såg mig eller att vi sa något till varandra innan han skulle gå ut. Nu följde han ju bara med fröken utan att förstå att jag var där. Det blir ju lite mer av en separation imorgon, så det ska bli spännande.

Inte heller idag ville han sova på inskolningen. Vi provade en liten, liten stund, men som jag misstänkte så var det ingen idé. Han ville bara leka i docksängen och köra dockvagn och mata mig med låtsasmuffins. Inte ligga stilla på nån madrass. Så klart ;)

Idag var vi uppe ännu tidigare på morgonen än igår också, så idag orkade han inte hålla sig vaken i bilen hem heller. Och inte vaknade han till när jag bar in honom heller, så jag fick helt sonika lägga honom på hallgolvet för att kunna klä av mig. Det rörde honom inte i ryggen att ligga där och bli avklädd heller.

Helt utslagen är han min stackars hjälte, men nu ligger han iallafall gott i sängen! Tills jag måste väcka honom om ca en timme för att hämta hem brorsan från sitt dagis också =)

Inskolning, dag 2.

Andra dagen på Linus inskolning har gått lika bra som igår. Han går ifrån mig litegrann ibland och fröknarna får hjälpa och en fröken fick till och med ha honom på armen en längre stund. Känns så skönt att han inte bara klänger fast vid mig som jag faktiskt trodde han skulle göra om någon annan vuxen kom för nära.

Idag har vi även varit ute och lekt en stund och även det gick bara bra. När vi först kom ut genom dörren så gav han till nåt litet glädjerop, nästan som "Här kommer jag!" och fick visa att han var lika solig idag som igår :P

Han grejade med lite allt möjligt ute och fröknarna fick även höra honom prata lite. Han ställde sig vid ett ungträd som de har på utegården och försökte skaka det och skrek "Klättra!" Hehe. Iof på sitt vis, men det hördes att det var det han menade. "Oj, sa han 'klättra'?" sa de. "Jag tror det" svarade jag, för jag tycker mig minnas att han sagt det hemma nån gång med. Och så sa han det några gånger till så visst var det så =) Min duktiga kille!

Lunchen var likadan som igår (och som hemma) dvs att han tröttnar ganska fort när han är klar och blir irriterad och arg, men ingen större fara på taket ändå. Jag tror nog att det kommer lugna sig när inte jag är med mer också.

Och sova ville han inte göra där idag heller trots att han var väldigt trött. Han funderar nog mest på varför ljuset är släckt när man ska leka i det rummet... ;) Så vi gav upp lite snabbare idag då jag förstod att han inte skulle komma till ro med allt annat roligt man kan göra runt omkring. Nu ligger han och sover så skönt i sängen här hemma så. Det där med sömnen kommer ju att komma av sig själv ändå förr eller senare när han ska gå heldagar. Det viktigaste är ju nu att han lär känna stället, barnen & personalen och det tycks hittills gå riktigt fint.

På torsdag är det dags att lämna honom själv. Det ska dock bli spännande att se hur det går, även om det är okej att personalen är med honom nu. För han vet ju att jag är där också. Så det blir nog svårt skulle jag tro, men förhoppningsvis går det ledsna över ganska snabbt efter att jag kommit därifrån. Men det tar vi på torsdag.

Nu har vi vår tredje dag tillsammans kvar imorgon först.

Inskolning, dag 1.

Nu är vi ganska nyss hemkomna efter Linus första inskolningsdag på dagis. Linus sover nu. Han var dödstrött efter alla intryck och det faktum att han vanligtvis har sovit förmiddag från ca 9:30 eller så förut.

Dagen började med att han fick gå omkring och titta och leka som han ville och känna in stället. Det var inga som helst problem. Jag trodde att han kanske skulle vara lite mer blyg, men han hade bara roligt och kunde t.o.m. lämna mig utom synhåll emellanåt. Kändes jättebra! Först var han kanske lite, lite osäker men det dröjde inte förrän det var helt okej att personalen också hjälpte honom med olika saker. Han var både glad och nyfiken.

Sen blev det en kort samling och fruktstund och det gillade han. Han förstod så klart inte att sitta stilla eller så, men det är ju inget konstigt. Han var väldigt framåt iallafall och fröken som hade burken med äppelbitar fick ta den i knät innan det var dags att dela ut dem, för Linus hade ju redan fattat att det var något smaskigt där i. Gott gott =)

Lite mer fri lek och sen var det dags för lunch. Även det skötte han ganska bra, även om han precis som hemma tröttnar fort och blir förbannad när han inte kan resa sig i stolen. Att vänta är inte riktigt hans grej :P

Sen var det dags för barnen att sova och jag och Linus fick ett eget rum att försöka sova i. Men det gick inte alls. Det var alldeles för mycket nya saker att se och greja med där inne, så att han skulle sova var bara att glömma. Jag försökte en stund på olika sätt, men vi fick ge upp och åka hem och sova istället. Och här är vi nu =)

Imorgon ska vi nog prova på att vara med ute och leka en stund eftersom redan funnit sig så bra inne som han gjorde idag.

Fröknarna trodde att de fått en riktig solstråle till sig och det tror jag med. Eller det vet jag. Precis som storebror så lyckas visst även Linus charma de flesta han möter och det är ju härligt =) De älskade hans leende och framför allt hans innerliga skratt som kom fram ordentligt när han åkte rutschkana i lekrummet där.

Med andra ord, en riktigt bra första dag!

Liten blir stor.

Idag är det en ganska stor dag. Minstingen har sin första inskolningsdag på dagis. Tänk att det "redan" är dags! Jag har varit hemma sen 1 juli i fjol. 8 september föddes han och idag blir han hela 1 år och 2 månader. Så stor... Vart tog bebisen vägen?

Egentligen borde jag inte sitta här och skriva, utan jag borde göra mig & grabbarna i ordning. Så jag gör det. Robin börjar 9:00 och Linus 10:00, men det är skönt att ha lite tid på sig. Särskilt som idag när det är många minusgrader och bilen kommer att vara genomfrusen när vi ska åka.

Sammys äventyr.

Idag har jag, mamma och Robin varit i Karlstad på bio och sett Sammys äventyr - den hemliga vägen på bio. Det var Robins belöning efter att han samlat ihop 15 guldstjärnor i en bok vi har hos mamma. Vi kom på idén för ett tag sen att vi ska belöna det han gör bra med en guldstjärna och på så sätt uppmuntra honom att vara snäll och duktig, och kanske inte lägga så mycket fokus på när han bråkar och krånglar. Och när han fått ihop 15 guldstjärnor så får han en belöning.

Stjärnorna kan han få för vad som helst i princip, allt från att han suttit stilla och ätit ordentligt vid bordet, till ett enkelt avklarat tandläkarbesök eller att han lyssnat på vad man sagt direkt. Och ibland får han stjärnor bara för att han finns till och är så älskvärd.

Vi talar aldrig om innan att "nu får du en stjärna om du..." utan han får dem bara efteråt. Vi använder dem alltså inte som mutor, utan bara som belöning.

I boken som vi kallar "Bra gjort!" skriver vi datum och vad han fått de olika stjärnorna för. Det är riktigt rolig läsning och jag tror han tycker det är kul med =) Och han är så stolt när han kan ringa mormor och berätta att han fått en stjärna och att hon ska skriva in det i boken.

Vet inte än om det är en metod som funkar för mindre bråk, men det spelar egentligen inte så stor roll. Det är mest en kul grej i grunden och det känns bra att på ett konkret sätt få visa den lille mannen uppskattning och uppmuntran, för likväl små som stora saker.

Och när Linus blir större så blir det nog en likadan till honom. Nu får han också stjärnor då och då i Robins bok av Robin själv när han tycker lillebror är duktig och av mig & mamma för att han finns han med ;)

Tänk vilken kärlek man känner till dessa två grabbar! Jag älskar dem så innerligt!

Online-spelning!

Älsklingen och hans kompis ska spela sin musik online för första gången nu ikväll.

Jag länkar här så fort de kommer igång. Så håll utkik!

[22:04] Eller inte... Vilken besvikelse. De kommer inte igång. Får det inte att funka alltså. Och jag som har väntat med sådan spänning ikväll... Men men, bättre lycka fram över då. Och skulle det mot förmodan bli av senare, så kommer det att sparas på hemsidan så jag får se där.

Tråkigt.

Vintervit.

Testar den nya chokladen idag.

Mitt betyg? Mmm... Marabou!

http://www.marabou.se/wp/?p=1130

Maskerraddisco

På föräldramötet på Robins dagis sist bestämdes att några föräldrar åt gången tar på sig att ordna något roligt för barnen och deras familjer då och då för att bl.a. lära känna varandra bättre. Barnen börjar ju bli så stora nu så att de mer och mer vill träffas mer utanför dagis o.s.v. och då är det ju skönt om man iallafall vet nånting om vilka man är och så där. En del föräldrar har jag knappt sett eftersom man kanske lämnar och hämtar olika tider, så man kan inte ens koppla ihop en del barn med vilka deras föräldrar är. Så det var en bra idé.

Iallafall så formades då en grupp på 3 mammor, tror jag, som tog första planeringen, och som nu hade dragit ihop till ett maskeraddisco borta i Södra Skolans gympasal. Så där har vi varit ikväll. Det var jättelyckat och barnen hade så roligt. Blev inte så mycket dansat eftersom de mest sprang omkring, men disco var det och de flesta var utklädda, både föräldrar och barn. Kul =)

Peter var en apa, Robin var Buzz Lightyear och jag med min dåliga fantasi fick ett infall under dagen idag och kom på att jag skulle ta Robins fejkspindelnät och vira på mig. Blev lite i hästsvansen och runt kroppen och så satte jag hans plastspindel fram på ena axeln som en brosch typ. Det fick duga. Ingen kostym, men alltid något ;)

Här nedan följer lite dåliga mobilbilder, men de får duga. Jag hoppas kunna komma över någon av de andra föräldrarnas bilder så småningom då vi inte hade nån kamera med.

En helt okej torsdag =)

Nästa vecka är vi tillbaka i rutinerna med barngympa igen.

Trivsamt.

Igår när jag just spänt fast båda barnen i bilen och satt mig i framsätet för att köra iväg till affären så säger Robin:

-Mamma...

-Mmm?

-Jag trivs med det här livet jag!

Hehe, så go =) Bara helt ur det blå. Och ändå hade vi tjafsat i hallen innan vi kom iväg (som vanligt), och inget utöver det vanliga hade hänt. Jag fick nästan lite dåligt samvete istället när ungen säger så trots att jag har "skällt" på honom innan... Älskade, älskade barn! Det är tur för mig att han är så positiv =)

Min familj är mitt livs kärlek!

Pensionärsjävlar på Kanal5

Haha, vad bra det var =) Riktigt skojigt.

Jag tittar nästa vecka med.

Pensionärsjävlar. Måndagar kl 22:00.

Tankar om att börja jobba.

Jag vet inte riktigt än hur det känns att jag snart ska börja jobba igen. Jag tror att jag har lite svårt att inse det än, att det har gått så lång tid redan så det snart är dags. Men som det känns just nu så känns det mest skönt faktiskt. Att komma tillbaka. Att komma igång igen. Komma hemifrån. Tjäna pengar. Sen har man ju hört att det är ganska rörigt på jobbet fortfarande (om än ännu värre än när jag gick hem). Det är fortfarande ingen som vet hur "servicegruppen" som vi kallas ska fungera riktigt och om den ska finnas kvar alls. Men det får man ta som det kommer. Som det är just nu iallafall så har jag ett jobb och får vara nöjd med det.

Jag tror att det kommer bli väldigt nyttigt för min lilleman att börja på dagis och börja bli en egen liten person nu också. Han behöver det, lika väl som jag. Han är ju så mammig och har alltid varit även om det börjat släppa lite litegrann nu.

Det känns ganska pirrigt får jag säga, samtidigt som det känns bra också. Jag känner faktiskt ingen större separationsångest som jag vet att många kan göra när det är dags för barnen att börja på dagis. Men det kanske är för att det är andra gången man går igenom det? Var nog värre att lämna Robin när han började på dagis (rent känslomässigt för mig) än det känns nu iallafall. Nu vet man ju litegrann vad det handlar om ändå.

Sammanfattningsvis så får jag väl säga att det är spännande ändå, både med jobbet och dagis. Kanske mer spännande än nervöst. Och det är ju positivt.

Ny vecka igen.

Hur i hela helsike kan det redan vara nästan en vecka sen jag skrev nåt här? Jag som kände det som att jag kom igång sist :P Men tiden går fort...

En ny vecka har påbörjats och den här veckan hoppas jag få svar på Robins röntgen. Är lite nervös över svaret, men tror det kommer kännas bättre bara jag väl fått det, oavsett vad det visar... Det är jobbigt att vänta och inte veta.

Maskeraddisco med Robins dagis på torsdag. Vet inte om jag ska klä ut mig nåt än. Vet inte till vad isf. Peter ska vara Flammy igen iaf och Robin ska vara Buzz Lightyear från Toy Story. Fast som jag ser ut så behöver jag inte klä ut mig. Jag kan gå som en tjock småbarnsmamma med lite lustigt utseende ;)

Detta är också Linus sista vecka som "bebis". Nästa vecka börjar inskolningen och han blir dagisbarn. Vart har den här tiden tagit vägen? Jag har varit mammaledig sen juli 2009... Känns inte som riktigt så länge.

Nu är Linus förbannad i vanlig ordning när jag försöker skriva nåt och han är med, så vi säger tack & hej =)