fredag 14 november 2008

Hur ska det gå?

Jahapp... Läggdags inom en snar framtid känner jag... Tur att jag jobbar kväll imorgon iallafall nu när det blivit så här sent igen.
Ska förresten bli spännande att höra vad chefen har att säga imorgon om hon ringer upp mig på jobbet. Hon hade ringt mig hem idag, när vi var i stan.
Jag är rädd för att det börjar dra ihop sig mot uppsägning, men vet inget säkert än. Som vanligt. Det är nästan så att man borde vara van vid det här laget, när man redan har gått i ovisshet i typ ett år, men jag ska säga er att det blir faktiskt bara jobbigare och jobbigare... Igår var jag tvungen att snabbt faxa vad jag har för vårdutbildning till Maggan (chefen) för att hon skulle på ett möte som handlade om "2-åringar" i kommunen. Jag har ingen utbildning. Bara min erfarenhet som snart uppgår till 7 år. Men den betyder säkert inte särskilt mycket... Jag tror att jag är på sluttampen nu. Att det snart inte går att klamra sig fast längre. Dessutom så fick jag bara boka upp jobb nästa månad fram till den 21:a. Jag får alltså inte ta på mig något jobb efter det och det tycker jag också osar väldigt misstänkt...
Som det är nu så kommer jag så klart att bli väldigt ledsen om jag måste gå, men oavsett vad "domen" blir så kommer det att kännas otroligt skönt samtidigt. Att äntligen få veta. Slippa fundera och oroa sig mer över det iallafall, sen kommer ju nästa problem, vad man ska göra istället då?
Men jag får nog bromsa tankarna lite nu. Vi tar det som det kommer istället. När det kommer. Nu måste jag rensa ur hjärnan lite och låta den varva ner...

Ja, herregud... Och så ska man vara motiverad att sluta röka när det är så här... Känns som att man har så mycket annat att tänka på. Och kämpa med. Men men, jag kommer alltid ha en massa ursäkter för att inte sluta i framtiden också, så det är lika bra att ta tag i det. Idag har jag bara rökt 3 cigaretter och jag hoppas att jag ska orka hålla mig iallafall däromkring till att börja med. Man får ta ett pyttesteg i taget. Men som sagt, motviationen är inte på topp just nu...

1 kommentar:

Caroline sa...

klarade jag det så klarar du det.. Det blir aldrig ett bra tllfälle man måste bara ta tag i det.. När du har gjort det så är det en befrielse.. jag lovar.. kram