fredag 14 november 2008

Jag vill bara gråta.

Jag kom att tänka på att jag faktiskt inte har fått någon riktig förklaring till VARFÖR jag bara får bokas upp på jobb till 21/12. Jag menar, ska jag bli uppsagd så ska jag ju ändå ha en viss uppsägningstid... Jag tror att jag ska ringa till Maggan på måndag igen och fråga det mer rent ut. Och sen så borde jag höra av mig till facket också. Det kan väl ändå inte vara riktigt att man ska behöva behandlas så här? Det har ju ändå pågått i över ett år att man inte har vetat hur det ska bli, och man har fått gå på nåder (känns det som) varje månad trots att man fick den fasta anställningen i mars månad... Så klart att jag blir uppsagd i vilket fall, men jag undrar ändå om det ska få gå till så här? Jag tycker att det känns besvärligt att dra in facket, jag hatar sånt här, så jag kanske inte gör det heller i slutändan. Men egentligen borde jag. Jag borde fråga iallafall. Och jag borde tala om för Maggan att jag tänker göra det. Och se vad hon säger. Om man ändå vore lite tuffare och kunde prata mer för sig själv.

Men just nu vill jag bara lägga mig ner och dö. Nja, kanske inte dö förresten, men gråta iallafall. Och aldrig mer gå till jobbet. Även om jag tycker om jobbet så är det inte roligt längre. Det känns meningslöst. Lite som att Varför ska jag kämpa, när jag ändå kommer att bli bortkastad som en använd kondom? Allt går ju bara neråt igen. Utför.
Tyvärr är jag inte ledig förrän på onsdag nästa gång heller. Verkligen toppen nu när det känns så här...

*suck*

Har sammanlagt bara rökt 2 cigg idag. Kanske att det blir en till sen innan jag lägger mig. Eller en halv. Det känns som att det är väldigt svårt att låta bli just nu. Det kanske var ett illa valt tillfälle att försöka sluta nu, men som sagt, jag kommer alltid ha något annat att skylla på sen också. Lika bra att ge sig fan på det en gång för alla. Är iallafall 7:e dagen helt utan Red Bull nu, inte dåligt att jag orkat sluta med det om jag får säga det själv. Något som är avklarat iallafall.

Men det är inte lätt när man vill "börja ett nytt liv" och har den här starten på det. Det känns som ett dåligt omen för hur resten av mitt liv kommer att se ut.

Hade jag inte haft Robin i mitt liv hade jag nog givit upp för länge sedan. Nu måste man ändå försöka för hans skull, om inte för sin egen.

2 kommentarer:

Marie sa...

Låter lite oroväckande det där sista du skrev. Kanske dags ändå att söka professionell hjälp? Du ska inte behöva gå och må så dåligt och hör sen.
*styrkekramar*

Jenny (Bäza) sa...

Usch va jobbigt! Prata med Maggan tycker ja verkligen att du ska göra o säga att du ska prata med facket.. Tycker inte de verkar alls rätt o göra sådär! Ska bli vikarie pool inom kost o städ oxå så en annan åker nog oxå om man har otur :( fast ja e ju bara tim.vik ändå.. Men ja fick krångla lite för o få komma tillbaka o jobba som tim.vik.. ska egentligen ha en tjänst men de finns ju ingen!! Så ja ska oxå prata med facket! Hoppas de löser sej!Kram Jenny