fredag 21 november 2008

Jag har rökt halva livet.

Nånting har hänt med min hals i natt. Jag har inte särskilt ont, men jag låter som jag vet inte vad. Jag är som lite torr och slemmig på samma gång. Men bara i halsen. Jag känner mig inte förkyld i övrigt. Robins kommentar imorse var: Jag vill inte ha en sån tokig röst på min mamma... Hehe, det vill inte jag heller vännen. Vi får hoppas att det går över snart.

Idag jobbar jag eftermiddag. Hemma har jag ju klarat mig ganska bra utan cigaretter, men jag undrar hur det ska bli när jag kommer bort till jobbet. Det är något annat där och man har andra vanor liksom. Vi får väl hoppas att de andra som jobbar ikväll är icke-rökare så kanske det underlättar lite :P Nej, men det ska nog gå bra...
Det är inte lätt att sluta hörni. Förutom uppehållet när jag var gravid med Robin så har jag rökt sen jag var 13 år. Det är halva livet. Jag känner mig som en rökare. Det är JAG på något fult vis. Jag vill inte vara det längre, men det går inte över en natt att lägga om sin "livsstil" heller. Men jag försöker. För Robins skull. För min egen skull.

Inga kommentarer: