För ett par veckor sedan när jag var på ICA och handlade så köpte jag en bok ur pocketstället. Jag hade kikat på den förut och nu köpte jag den. Och det ångrar jag inte. Jag har inte läst den färdigt än, men den har så här långt både berört mig och givit mig perspektiv på både mitt eget och andras liv.
Boken heter Hemlös - med egna ord och innehåller texter av både hemlösa och en del kända författare. Mycket intressant och tänkvärd läsning!
1 kommentar:
Det mest grundläggande kännetecknet hos våra ”fattigvårdsorganisationer” är nödvändigheten att överleva. Vare sig dessa är uppbyggda på någons religion eller ser sig utvalda av regeringen, så är och kommer alltid det främsta intresset vara bevarandet av institutionen. Till exempel om en organisation är uppbyggd på att ”hjälpa” utsatta människor, är det också den organisationen som står allra längst ifrån att vilja se en lösning. Detta skulle ju äventyra organisationens existens och göra den överflödig i samhället, vilket i och för sig verkar vara en utopi i dagens samhälle.
De stora kolosserna Stadsmissionen och Frälsningsarmén, dock gäller detta generellt organisationerna som är (o)verksamma i hemlöshetsfrågans lösning. De godtrogna människor som tror någon av alla ca 900 organisationer i Sverige inriktade på hemlöshet skulle hjälpa hemlösa ur sitt tillstånd(läs definitionen av hemlös på http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2000/3367/2000-15-1+Sammanfattning.htm) är detta en sedan uppkomsten av ”fattigvården” en förljugen bild av sanningen.
För hur ”goda” och ”ärligt” det än kan låta i olika sammanhang är självbevarelsedriften och det monetära systemet det huvudsakliga syftet, då det är pengarna som ger organisationerna medel för makten över andra människor och för sin egen överlevnad. Precis som en fattig/hemlös utan andra alternativ kan behöva tigga eller tvingas stjäla för sin överlevnad, måste organisationerna också göra vad som krävs för att fortsätta sin lönsamhet.
Detta försvårar avsevärt eller kanske till och med omöjliggör en förändring inom dessa vinstbaserade organisationer. Det är ju inte bara deras egen överlevnad som sätts på spel, utan också den materialistiska livsstilen som förknippas med rikedom och makt.
När nu ”hjälpa-hemlösa-organisationer” byggt sin grund på att det finns hemlösa människor blir i sin förlängning den oroande framtiden att bevara dessa institutioner, att vidmakthålla människor i detta tillstånd. Så det organisationerna gör istället för att hitta en lösning, är att erbjuda allt de kan utan att hemlösa kommer ur hemlösheten. Detta är till största del förankrat i ett pengabehov och/eller vinstsyfte.
”Vad kan jag tjäna på detta” är vad folk tänker. Om förtjänsten ligger i att sköta en verksamhet i samhällets tjänst, kommer man bekämpa tillkomsten av nytillkomna med ännu mer "svindyr" reklam och tigga ännu mer pengar till sin organisation. Detta är en av orsakerna till varför folk inte är rättvisa mot eller kan lita på varandra.
När någon presenterar samma lösning för hemlösa som övrig befolkning har för att på ett någorlunda sätt klara av sina privatliv, vilket hemlösa också fråntagits. Då försvarar sig organisationerna med att problematisera och kategorisera hemlösa individer som "grupp" och påtalar olika generella symtom vi alla skulle få efter ett tag i hemlöshet.
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Tel: 0736-76 42 86
Skicka en kommentar