Smärta och dagis.

Idag har jag haft så jävla ont. Ischias... Det kommer och går lite, den här gången började det så smått i förrgår igen. Igår kväll hade jag skitont, men tänkte att om jag lade mig tidigt så skulle det vara bättre på morgonen idag. Behöver jag tala om att jag bedrog mig ganska rejält? Det var ännu värre imorse =/ Det var riktigt mödosamt att göra sig i ordning i morse, men vi kom iväg och de första två städningarna för dagen gick ganska bra. Det högg bara några enstaka gånger. Men på tredje städet drog det igång rejält och sen har det hållit på. Ont, ont, ont!! Det hugger fan hela tiden, verkar nästan kvitta vad jag gör för rörelse så är det "fel". Hade tänkt att jag skulle värma på min vetekudde och sitta med nu ikväll, men jag hittar den ju inte... Gah!! Hoppas verkligen att det är bättre imorgon så att jag åtminstone klarar av arbetsdagen, sen har man ju helg så man kan vila sig.

Imorgon kväll ska vi på möte på Robins nya dagis. Ska bli spännande. Det känns skönt att han ska börja där, det blir ju så nära här hemma. Bara över gatan. Det kommer spara en hel del tid för oss som alltid är så sena på morgnarna. (Den här veckan har vi kommit för sent 3 dagar av 3...)
Men det är ledsamt också. Mycket ledsamt. För Lärkan som han går på nu är så bra, fröknarna är så bra. Och han har ju faktiskt varit där i mer än 2 år. Han var så liten när han började... *tänker tillbaka* Han har haft det så bra där och lärt sig så mycket. Och imorgon gör han sista dagen. Jag får faktiskt gråten i halsen när jag tänker på det. Och hans kompisar som han måste skiljas ifrån...
Fast allra bästa kompisen Jonathan ska ju flytta med iallafall och det är ju bra. Känns skönt att de två kan få hålla ihop redan från början och sedan följas åt upp i skolan. Att de har varandra tycker jag är jättefint.

Nej, nu ska jag ta och ringa upp mamma och påminna att hon ska med Robin på gympan imorgon eftersom vi ska på mötet.