Vad glad jag blev när jag lämnade Robin på dagis imorse. Det var Ragnhild som tog emot honom. Den fröken som fick sluta för ett tag sedan för att en annan skulle ha hennes tjänst. Det kändes bra att se att hon kommer att vara där ibland, jag gillar henne. Den nya fröken har jag bara träffat som hastigast så jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om henne än. Hon är säkert bra, det är inte frågan för det, men man fäster sig ju mer vid vissa. Det är ju bara så.
Att man fäster sig vid människor händer ju även i mitt jobb rätt som det är. Och det är det värsta med att jobba med gamla människor, för hur det än är så vet man att man inte kommer att få ha någon av dem kvar. Och då är det så klart speciellt jobbigt när någon man fäst sig lite extra vid avlider. Det är klart att man tycker det är ledsamt vilken vårdtagare det än är som går bort, men vissa känns det lite extra med och man saknar dem på ett annat sätt.
Och det är vad som har hänt nu. En av "mina" tanter har gått bort. Och att det var så oväntat som det var gör inte det hela lättare. Det finns många som man hade trott skulle gå före henne. Att hon skulle dö är inte ens något som man tänkt på. Det är svårt att beskriva, men det liksom trycker mig. Eller nästan retar mig. Det stämmer liksom inte för mig. Jag kom till jobbet tidigt igår morse och läste i pärmarna där vi skriver om vårdtagarna och där står att hon avlidit dagen innan. Jag blev nog rent ut sagt chockad. Och jag har inte fattat det än heller tror jag. Det känns konstigt att man aldrig mer ska gå dit...
Idag jobbar jag delat. Jag har varit iväg och jobbat till 11:00 nu på förmiddagen och i eftermiddag börjar jag klockan 16:00 igen. Jobbar till 21:00. Egentligen skulle jag inte orka som det känns nu. Jag mår inte riktigt bra. Är nog både psykiskt och fysiskt. Eller fysiskt pga det psykiska. Jag vet inte. Jag har iallafall huvudvärk som jag tror beror på spänningar. Började igår kväll och sitter i fortfarande. Plus att jag vid läggdags igår kände mig helt yr och konstig. Då hade jag haft en jobbig dag på jobbet och den där gnagande känslan på hjärnan som kommer över mig ibland dominerade eftermiddagen och kvällen. *sucka* Men det får gå. Som alltid. Sen är jag ledig imorgon iallafall och så får vi väl se vad allt beror på. Om jag är på väg att bli sjuk eller om jag bara är sliten inombords.
Tänkte att jag skulle försöka låta bli att dricka Red Bull idag. Jag måste sluta, det kan inte vara nyttigt att hälla i sig det där varje dag. Ibland 1, ibland 2 burkar. Varken för kroppen eller tänderna. Vi får se om jag har någon karaktär idag. Igår hade jag det inte. Jag och min arbetskamrat Evelina jobbade inne tillsammans igår och vi gjorde upp på morgonen att idag ska vi låta bli Red Bull och Coca Cola (som hon då dricker och är beroende av). Jajamen. Det gick ungefär till nån gång runt 10:30-11:00, sen fick jag åka upp till affären och inhandla just dessa drycker åt oss. Så var det med den karaktären... Men idag när jag var på affären efter jobbet så gick jag faktiskt bara förbi das Red Bull och gick till kassan utan att köpa någon. Och än så länge så känns det faktiskt ganska bra. Men vi får väl se vad som händer på väg tillbaka till jobbet sen. Det är ingen idé att jag lovar något.
Sluta röka skulle man ju också göra. Både för sin egen och för andras skull. Men det får vi väl se när jag orkar ta tag i. Mamma och jag skulle ju sluta tillsammans i år, men hon verkar inte redo än iallafall. Och jag vet inte om jag klarar det ensam. Kanske. Jag får väl försöka sätta upp ett datum för rökstopp snart eller nåt. Och från 1 januari 2009 blir det rökförbud på jobbet också så då vore det ju bara skönt om man hade slutat innan dess och slipper ta "besvären" då. Jaja, orkar inte tänka så mycket mer på det just nu iallafall. Jag ska ändå inte sluta idag, så mycket kan jag säga. Sen får det bli som det blir.
Vädret är lite bättre idag iaf. Alltid nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar