Idag blir minstingen redan 6 veckor. Helt otroligt... Men samtidigt så känns det också. Bara en sådan sak som att man inte sovit en hel natt på över 6 veckor börjar visa sig. Och att man mest bara varit mamma 24 timmar om dygnet i stort sett (med några undantag för att man fått åka iväg och handla utan barn typ) börjar också bli lite jobbigt. En bebis kräver ju inte lite tid och Robin är i någon sorts gnällig trotsålder. Men förstå mig rätt, jag ÄLSKAR mina barn och att få vara deras mamma, det är inte det utan jag känner bara att jag snart behöver få vara bara Tessan i några timmar... Vi får väl se när det kan passa sig och vad man ska hitta på.
Annars mår jag faktiskt väldigt bra ändå och är nöjd med livet som sådant.
Hade tänkt skriva lite till här om bl.a. Robins syntest som vi var iväg och gjorde om idag, men nu tycker Linus att det är dags att bli ammad så det får bli vid ett senare tillfälle.
2 kommentarer:
=) att få sova en hel natt vore skönt, det har vi ej gjort sedan feb-07 =)
Men fy vad läskigt att förlora känseln! :( Ja, jag är lika svullen och öm idag men mindre orolig iaf. Är lite nrvös för hur det ska gå att jobba imorgon bara.
Skicka en kommentar