Stressad.

Jag börjar faktiskt bli lite stressad nu över det "nya livet" som ska komma. Det är så mycket som ska göras och som man vill ha färdigt innan man plötsligt är tvåbarnsmamma. Och det är ju snart. Tiden har gått äckligt fort fram till nu. Jag vill ha så mycket gjort och jag vill få ut så mycket av den här sommaren. Och framför allt att Robin ska få en rolig sommar. Tyvärr så ser det ut som att vi inte kommer iväg på något värre eftersom jag inte ens får några pengar i juli, men lite ska man väl ändå kunna hitta på. Här i närheten, som inte blir så dyrt. Robin är ju knappt 4 år så jag tror iallafall att han blir lika nöjd med Mariebergsskogen som han skulle ha blivit med Skansen (som ett exempel). Jag försöker intala mig det iallafall. Att det duger i år. Sånt där lite mindre.

Det är tur att Peter går på semestern när han jobbat klart imorgon också. För vi måste börja ta tag i en massa saker som vi vill ha ordnat. Det måste städas och röjas rejält både inne och ute. Badrummet här uppe ska bli helt klart och så ska vi rusta upp lilla toaletten där nere. Sen skulle vi ju göra i ordning Robins rum till bebisen, vårt rum till Robin och ett förrådsrum vi har nu skulle bli ett riktigt rum till oss, men det vet jag inte om det kan bli av nu heller. Jag vet inte riktigt om vi har varken tiden eller om pengarna räcker till det just nu. Det ska ju bli nytt tak på huset nån gång nu i sommar också är det sagt. Det skulle vi ju göra ihop med de närmaste grannarna, men det var faktiskt ett tag sedan jag hörde något om det nu.

Sen måste vi gå igenom saker som t.ex. barnvagnen Robin hade och se om den kan duga till ett barn igen eller om man måste skaffa sig en ny. Jag vet faktiskt inte vilket skick den är i, den står ute i garaget och har ju gjort sen vi flyttade hit iallafall. Och så måste jag gå igenom Robins bebiskläder och se vilka som duger att ärvas och tvätta upp dem.

Aaahh, det känns som så mycket. Kaos i skallen. Det är de närmaste dagarna nu som det gått upp för mig att det är ju inte alls lång tid kvar innan det är dags för bebben att komma ut. Det är inte ens 2 månader kvar. Och tiden går så sjukt fort...

Jag är ju inte redo än! Bara att hoppas att jag hinner bli det... Att VI hinner bli det. Även materiellt. Det känns som man glömt allting från förra gången man fick bebis och inte vet ett dugg vad det handlar om, vad man behöver eller vad som ska hända... Otäckt är det :P

Nu är det läggdags dock. Klockan är mycket. För mycket. Hoppas jag kan sova gott i natt. Det blir också svårare och svårare tycker jag. Dels så har man börjat bli lite kissnödigare (även om det ändå är ganska lugnt än så länge), men dels så grubblar jag mer också nu. Och det är ju så klart när man ska sova som allt kommer upp i skallen. Ni vet säkert hur det är... Det handlar ju inte bara om graviditet utan om tusen andra saker med...

Nej, det skulle ju vara nog för idag nu... Godnatt på er!